postimage-1064

Kastelholms kungsgård blir byggnadsminne

Kastelholms kungsgård utgör en av Ålands finaste och mest välbevarade gårdshelheter med byggnader ända från 1700-talet. Den 20 augusti fattade landskapsregeringen beslut om byggnadsskydd för samtliga byggnader, en så kallad byggnadsminnesförklaring enligt LL (1988:56) om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Kungsgårdens historia

Kastelholms kungsgård har en historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Förmodligen fanns en jordbruksenhet, en så kallad ladugård, för att trygga slottets försörjning redan under medeltiden. På 1550-talet påbörjade Gustav Vasa ett projekt att utveckla kungliga avelsgårdar, ett slags mönsterjordbruk som samtidigt gav inkomster till kronan och slottslänsinnehavarna. Godset i Kastelholm förstorades nu och började så småningom att kallas kungsgård.

Kungsgården låg ända fram till 1770-talet alldeles invid slottet, mellan slottsmurarna och söder om det så kallade Kökshavet. År 1772 förstördes bebyggelsen i en eldsvåda och kungsgården flyttades till den nuvarande platsen på andra sidan slottssundet.

Byggnaderna
Karaktärshuset

Till de äldsta bevarade byggnaderna hör karaktärshuset, fähuset i putsad sten samt en parbod och ett stolphärbre i timmer, samtliga uppförda kort efter flytten. Karaktärshuset var ursprungligen tänkt som Oxstallet sidoflygel till en huvudbyggnad som aldrig uppfördes.

Från 1800-talet härstammar oxstallet, avträdet, mejeriet, hönshuset, rian och smedjan. På 1900-talet uppfördes stall, ostkällare, lada och ett par arbetarbostäder, ”statarstugorna”. Gårdens många byggnader vittnar om det omfattande jordbruk som bedrivits av gårdens arrendatorer.

Mejeriet restaureras

I ostmejeriet, som uppfördes under 1860- och 1870-talen, tillverkades den berömda Kastelholmsosten ända fram till 1940-talet. Mejeriets interiör är idag bevarad i närmast intakt skick med både fast inredning och föremål från mejeriverksamheten. I skrivande stund restaureras byggnaden med traditionella hantverksmetoder. Rötskadade stockar byts ut mot nya handbilade av friskt virke.

Skyddet av kungsgårdens bebyggelse

Landskapsregeringens beslut att skydda kungsgårdens bebyggelse är ett stort framsteg för Ålands kulturarv.

Skyddsbestämmelserna innebär att gårdens byggnader inte får rivas eller ändras. Restaurering och underhåll ska ske enligt antikvariska principer. Byggnadsskyddet varierar litet från byggnad till byggnad på gården. I vissa av byggnaderna är en varsam anpassning till nya funktioner möjlig, medan andra ska bevaras i musealt skick.

Dessutom skyddas Kungsgårdsallén. Slottet i bakgrunden.också kulturmiljön kring byggnaderna: Allén som leder fram till kungsgården samt gårdstomten och trädgården.

Här kan du läsa skyddsbeslutet!

  • Gamla inlägg