postimage-935

Ett strå vassare

sjöboden_ställningUnder sommaren har sjöboden vid Jan Karlsgården genomgått en restaurering. Det västra gavelröstet mot Slottssundet nytimrades och byggnaden har fått ett nytt vasstak.

Sjöboden kommer ursprungligen från Sundströms i Finström Bamböle sägs ha uppförts 1799. Den flyttades 1929 till Kökshavets strand, där det var meningen att den skulle användas som försäljningsbod för hantverk från hembygdsgårdens hemslöjdssektion.  Redan då var planen att införliva den i det blivande friluftsmuseet och den flyttades till Jan Karlsgården 1955.

Restaureringen av sjöboden påbörjades redan i vintras då stockar till det nya gavelröstet fälldes. Under sommaren utfördes själva timringsarbetet. Stockarna i det gamla röstet mättes upp och nya bilades med traditionella metoder. Det nya röstet timrades upp på marken, plockades isär och sattes upp på plats. Varje stock måste anpassas till det befintliga undertaket av tunna granslanor. Samtidigt passade timmermännen på att byta ut en del ruttna golvklovor i svalen, den utskjutande överbyggnaden.

läggning av takNär röstet var klart kunde arbetet med att lägga det nya vasstaket påbörjas. Vassen läggs i ett 80 cm tjockt lager, som med tiden kommer att sjunka ihop och packas tätare. Att få vasslagret jämnt och rakt, med rätt lutning och tillräckligt tätt, är en utmaning! I nocken lades några buntar på tvären för att få en bra ryggning. Vassen hålls på plats av barkade granslanor som knäpps över nocken med enpinnar och tyngs ner av tvärgående slanor och störar i takfoten. I sidorna hålls vassen på plats av stående enpinnar.

slanor och vassVass och halm har använts som takmaterial länge.  Exakt hur länge vet man inte, men man antar att stråtak kan ha lagts på byggnader redan under förhistorisk tid, både på bostadshus och på uthus. Från och med 1700-talet finns skriftliga källor som visar att stråtak under denna tid i huvudsak lades på uthusbyggnader som fähus, lador, rökbastur och sjöbodar. Under 1700- och 1800-talet omnämns uteslutande halm som material. Rågens halm är mycket lång och böjlig och passar bra som takmaterial. Under senare hälften av 1800-talet infördes moderna tröskverk som trasade sönder halmen, och då började även vass användas. Under första hälften av 1900-talet kom nya takmaterial som pärtor och senare filt och plåt att ersätta halm- och vasstaken.

Takvass skärs på vintern, då vassen torkat och stråna är fria från grönmassa. Tidigare nyttjades vassen mest som foder åt korna och betades eller skars då på sommaren. Vass har också använts som isolering, som armering i lerkonstruktioner och som fyllning i bolster och dynor.

I södra Skandinavien, Balticum och Mellaneuropa läggs vasstak än idag på moderna bostadshus. Kanske vore detta något även för Åland?

  • Gamla inlägg